Att försöka skriva ner sina känslor, sina dagar, ska jag nu försöka göra dessa kommande år, förhoppningsvis, om jag inte hinner tröttna innan.
Jag tycker det är svårt, att skriva ner sina tankar och sen låta andra se och tycka. Tänk om ni inte gillar det ni ser? Ska jag då fortsätta att skriva ? Eller ska jag ge upp och behålla mina tankar för mig själv eller enbart skriva, fast ingen får någonsin läsa?
I hela mitt liv, så långt jag kan minnas, har mina tankar bestått av ideér, tips, sagor, fantasier och nu ska jag börja skriva ner allt på ett papper och låta andra läsa. Jag hoppas ni vet att det är svårt, att alla kan se det jag har hållit inne i så många år. Att vissa mina största gömmor, mina hemligheter. Viserligen är det nog inga riktiga hemligheter, men fortfarande är det något som har hållits gömd från allt ont. Jag hoppas ni kommer gilla det ni ser, ifall inte, klicka ner sidan, glöm det du precis läste, radera det från ditt minne så slipper du lägga din tid på sådant som du inte gillar.

Jag gillar inte texter på bloggar som beskriver ens vardag, fast man inte upplevt något intressant.
Och eftersom jag inte upplever något intressant dagligen kommer inte jag skriva så som [nästan] alla skriver om.
Jag vill att min blogg ska vara speciell, unik. Jag vill att den ska vara personlig, och hur mer personligt kan inte änns tankar bli?

Välkomen till Secretsofbutterflies

Bilden är inte min.